Fy vad humöret växlat på mig likt en berg och dalbana.. Antingen har jag varit glad och lycklig för att i nästa gråta för att sen bli skit arg för inget för att sen va glad igen...
Fan inte kul..

Dessutom varit jättesugen på cola och butterkaka så H fick köpa det idag. Haha! Och nu känns de bra. ;-)

Får hoppas morgondagen är bättreför humöret! Natti

(bild på magen liggandes. Bulan är bebis huvud) :-) <3

Vår lilla bebis fick såååååå söta och fina kläder av min syrra S. :-D <3
Vår lilljänta kommer bara världens finaste :-D
Fy så jag längtar ihjäl mig... :-)

Kollat på förlossninsprogram på datorn och jäklar i min låda vad man grinat!!! :-)
Mest glädje tårar då efts jag vet känslan hur underbart de är när man får bebis upp på bröstet och hör de där världens bästa skriket som.finns :-)
Men lite också för smärtan.. Vissa hade ju sån panik så man satt och tugga på naglarna... Hua.. Ska jag verkligen gå igenom de där en tredje gång... Hur dum får man va egentligen? Höhö... Men som tur är så vet man ju att smärtan är övergående dessutom får du världens finaste bebis som tack för all smärta man går igenom. :-) och de är så himla värt!!! :-)

Längtar ännu massor mer efter vår lilla. <3

Fy vilken skit morgon. :-(
Man inser grejer man inte vill ta in.
Men nu måste vi göra nåt så de blir förändring pronto!!!!
Habiliteringen häruppe är ett stort jävla skämt och dom enda som faktiskt kunna hjälpa oss bra med allt va rosenlund i sthlm!!!
Bett om ett jävla läkarintyg sen tre veckor tillbaka för vb och har fortfarande inte fått den. Och fredag är sista dagen den får komma in till fk sen måste vi göra en ny jävla fitt ansökan till fk... :-(
Nej idag är verkligen ingen bra dag och imorgon när man kan ringa igen så ska dom få höra ett o annat!!!!

Kan fortfarande ibland inte ta in att vi ska bli föräldrar igen. Att vi ska få ett till barn. En bebis. <3 och jag är så överlycklig så jag spricker. :-) samtidigt som jag är livrädd...

När vi va ute och gick en kortare promenad igår fm så tänkte jag på att vi om ett par veckor kommer gå här inte med bara C nu, utan även med en bebis i barnvagn. Att jag ska upp på natten och mata henne, byta blöjor igen, att få hålla om henne och trösta henne och ge kärlek till ett till barn (!!) ... Känns så overkligt men jag vågar sakta släppa in dom tankarna :-)

Kommer på mig själv ofta att jag klappar magen och pratar till henne, C har också börjat intressera sig för bebis mer, han klappar på magen, lyssnar på magen och säger varenda gång vi pratar om henne att när jag och bebis kommit hem från sjukhuset, ska C själv gå köpa mjölk till henne så hon får äta. <3 :-)
Min stora fina pojke. <3

Känns overkligt att jag blir trebarnsmamma, och att jag igen kommer ha två (!!!) levande barn här hemma.. :-)
Mina två älsklingar. <3

Sovit typ hela eftermiddagen.. Somna runt 14 och vakna igen 18.00 :-o :-)
Va rätt så trött så kanske inte så konstigt.. Att sen järnet är dåligt i kroppen hjälper ju inte till precis heller. :-) och tack vare den långa middan jag sov kan jag inte sova nu istället..
Ska Iaf se klart på ett avsnitt av true blood, sen ta en smörgås och göra en kopp te och försöka sova sen.

Varit en lugn och skön dag trots allt. Gråtit lite smått, varit så överlycklig och är än såklart för vårt mirakel i magen. <3
Tvättat 1maskin med bebiskläder, 1 med vår tvätt och en med sängkläder. Fått hem madrass till spjälsängen och lakan och en gallerfilt från babydan som jag tänkte ha i vagnen nu i sommar. :-)
Och så kläder igen som jag köpt av en tjej i min gravidgrupp och jag kan nog helt ärligt säga att vår lilla tjej har kläder så de räcker tills hon blir en 4-6mån beroende på hennes storlek :-) <3

Badat nu ikväll, haft hårinpackning i håret, haft på en sån där peel of mask i ansiktet och bara tagit hand om mig själv. :-)
Behövs d med ibland.

Nu blir de lite true blood, hemgjorda hamburgare och sen blir de nog sängen är helt slut faktiskt fastän än jag knappt gjort nå. :-)

Idag är en extra jobbig dag.
Är årsdag nämligen.
4år sen det hemskaste i mitt liv hände.
Det man inte ens önskar sin värsta fiende. Vi hittade vår lilla dotter död. :-(

Vakna i panik tidigt den morgonen och undra varför hon inte vaknat som hon skulle på natten för sitt mål mat. Vilket hon gjorde runt 3-4.
Och jag vaknar 6-6.30 nånting och ser ju direkt på henne att hon inte lever. Läpparna va blå och hon såg inte normal ut.. Ja man såg att hon va död... :-(
Och den där paniken man kände som vällde upp i en och ruska om en totalt.. Fyfan..

Håkan ringde Iaf ambulans som va där jäkligt fort. Minns att jag springer runt i lägenheten och har panik och undrar vad jag ska göra med Colin.. Som tur är, är min pappa där på två röda och tar C <3

Nicole åker in till Astrid Lindgrens med helikopter och jag och H får åka in med bil med blåljus.. Har väldigt mkt minnesluckor..
Minns inte allt som sas eller gjordes.
Men de jag minns starkt är att jag Och Håkan sitter i ett litet anhörigrum på sjukhuset.
Och läkaren kommer in där och säger dom värsta orden, den hemskaste meningen i mitt liv jag har hört nånsin.
Nämligen att tyvärr, hon klarar sig inte. Vi har gjort allt vi kan... För ändå trots att allt såg mörkt ut fanns ju en liten liten strimma av hopp att hon skulle vakna upp igen efter upplivningsförsöken.. Men nä.. <3
Och de va där och då allt bara rasade sönder och samman.
Vi insåg att de va kört. Hon skulle inte vakna igen. :'(

Du är så saknad och älskad lilla hjärtat så de gör ont. <3
Och i sommar när din lillasyster föds så ska vi ber och hälsa på dig så du får träffa henne <3
Vaka över dina fina syskon. <3

Sov gott älskade pumpaboo <3