Just nu blev livet en jävla massa skit!   

Vi har fått besked om min pappas levercancer och den är inte så jättebra om man säger så.       

Den är elakartad och av den aggressivaste formen. 

Ingen behandling kan ges än efts han måste genomgå antibiotikakur först! 

Hans buk är fylld med vätska och han är på akuten nu... (ev.måste dom tappa han på vätskan, beror ju hur mkt de är där inne)... dessutom är den lilla bit av lever han har kvar inflammerad om jag uppfattade rätt..   

Varför ska allt hända oss? Jag förstår de inte?!?!   

Dessutom jobbar jag som en idiot... På söndag när jag går från sista passet denna veckan har jag jobbat sammanlagt 58timmar..

Känner mig helt slutkörd (mest mentalt och psykiskt)! 

Är så trött och deppig... Allt är orättvist.. 

Sån lust att bara dra täcket över huvudet och aldrig mer gå upp! Nånsin!